Går igenom en rad förvirrade känslor. Väntar på nästa vecka. Vill prata med läkare, göra ultraljud. Måste få undersöka saken vidare. Kan det verkligen vara så att jag har en dålig äggreserv? Har lite panik. Inser ännu mer miraklet i vad som hänt mig. Och tackar Gud att jag inte valde att ta bort mitt mirakel vilket jag funderade på. Men jag kunde bara inte! Jag hoppas fortfarande bli donator...även om det nu verkar som att jag kommer kanske själv att behöva en donator..livets ironi.
Till ytligheterna nu. Ska träna. Jobba lite. Umgås och mysa med mitt lilla mirakel!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jag anar egentligen inte vad du går igenom, men så fint att du är tacksam! Hoppas det ordnar sig med resten också.
SvaraRaderaKramar